1990 på hösten strax före min födelsedag fick min far
sin tredje hjärtinfarkt och gick bort ifrån oss.
1993 fick jag min första stora depression och i samband med
det, tog mitt första äktenskap ett smärtsamt slut.
Det blev en jobbig och lång väg tillbaka till det normala i tillvaron.
Tyvärr så gör sig sjukdomen ibland påmind mer eller mindre.
Men numera känner jag igen symtomen, och kan hejda
sjukdomsförloppet i tid med medicinering. Därför behöver
jag numera inte falla så djupt ner, och”vägen tillbaka” blir
därför inte så lång.
Här kommer jag att samla mina innersta tankar,
det kommer nog inte alltid att bli någon rolig läsning.
Jag känner att det är skönt att skriva av sig ibland,
det blir som en slags terapi för mig. Här kommer jag även att ha lite fakta kring depression och även andras dikter som jag tycker om och brukar läsa vid mina "blå" tillfällen i livet... Fler av mina egna dikter hittar ni här Mina dikter
Brevet till dig