Till nyårsgåvorna
 
Nyår
Nyårsaftonen är liksom julaftonen en av årets största festdagar. Förr i världen var det vanligare att ge nyårsgåvor än julklappar. Förts på 1700-talet spred sig seden att ge julklappar - ofta var det då skämtgåvor som givaren helst osedd kastade in genom dörren. Om ordet julklapp verkligen kommer av att man först klappade på dörren tvistar de lärde
Ville man veta något om framtiden var nyårsaftonen en lika viktig dag som julaftonen. Man trodde att det som hände på det nya årets första dag skulle upprepa sig under resten av året, och vissa saker hade speciell betydelse. Kom en man först på besök betydde det att året skulle bli lyckosamt, men var den första besökaren en kvinna betydde det olycka. På en del håll sa man att en kvinna bringade lycka till gårdens kvinnor och en man till manfolket. Nysning och hickning varslade om död, och ville man bli morgonpigg och hålla sig frisk skulle man äta ett äpple tidigt på mporgonen. Man skulle inte låna ut pengar, då fick man gå med "öppen börs" resten av året, men fick man påengar skulle det komma pengar i huset.
I södra Sverige gick man årsgång under nyårsnatten - i vissa trkter gjorde man det redan på julafton. på fastande mage och under tystnad skulle man gå runt sju kyrkor sju gånger, gå fram till kyrkporten och blåsa i nyckelhålet. Enligt en del källor räckte det med tre kyrkor eller bara en. Man fick då förmågan att se övernaturliga ting och att tyda det man hörde eller såg på hemvägen. Hörde man t ex musik från en gård skulle där bli bröllop under året, skott och dån varslade om krig, kvarngnissel tydde på att det skulle bli missväxt. Mötte man gloson, ett odjur med glödande ögon och vass sågtandad rygg, fick man lov att sätta benen i kors, annars sprang hon mellan benen och klöv en mitt itu.
Ett bra sätt att spå om framtiden var att stöpa i bly eller äggvita, en sed som lever än i dag. Numera använder man tenn eller stearin, som man smälter i en liten skopa på spisen eller över öppen eld. När det smälta hälls i kallt vatten stelnar det, och sen får man använda fantasin för att utläsa vad figuren föreställer. Ser den ut som ett kors betyder olycka och död, liknar den en krona eller ett fågelbo betyder det bröllop.
Vid den första nymånen på det nya året skulle alla som trodde på spådomar gå ut och hälsa"nykong". En vers från Skåne, som man skulle läsa högt,lydde så här
Välkommen Nykong välkommen Herre med korn och med kärne, med fläsk och med böste och gott vär till vårt höste
Man kunde också få veta viktiga saker för framtiden om man gick ut på förtubron vid den första nymånen med en psalmbok i handen. Den skulle man slå upp på måfå och sätta fingret på en sida. När man kom in kunde man av innehållet i psalmen få veta vad som skulle hända under året.
För de flesta vuxna svenskar är tolvslaget på nyårsafton förknippat med Tennysons dikt Nyårsklockan. 1895 lästes den första gången på Skansen av den unge skådespelaren Anders de Wahl, och från och med 1928 till årsskiftet 1945-46 - med två undantag - kunde hela svenska folket lyssna till hans röst i radion när han läste:
Ring, klocka ring in bistra nyårsnatten mot rymdens norrskenssky och markens snö; det gamla året lägger sig att dö. Ring själaringning över land och vatten!
Ring in det nya och det gamla i årets första skälvande minut! Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningen till oss, som famla!
Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike; det dagas, släktet fram i styrka går. Ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike!
Nu för tiden sprakar det också ett stort festfyrverkeri från Skansen vid tolvslaget när kyrkklockorna slutat ringa.
Kläppen tungt i klockan slår: "Nu är nyår inne"! Tack du kära gamla år, som så trött på tröskeln står och är snart ett minne! Nya år, kom med fröjd och sol och vår och ett tacksamt sinne!
Elsa Beskow
| |