Långfredagen - dagen då jesus korsfästes - klädde man sig förr i världen i svart, och man gick inte ut annat än för att gå i kyrkan. Inget arbete fick uträttas och barnen fick inte leka utomhus. Långt in på vår tid var biografer, teatrar och nöjeslokaler stängda på långfredagen. Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen upphävdes först 1969.

En gammal sed var långfredagsrisningen, som skulle påminna om Kristi lidande. Den som steg upp först på morgonen risade dem som ännu låg kvar i sina sängar. Föräldrarna slog barnen men även tvärtom, husbondfolket risade tjänarna eller också gav tjänarna husbonden och hans familj ris, drängarna slog pigorna och pigorna drängarna osv. Seden var känd i hela landet, men dagen kunde variera, ibland skedde risningen på påskaftonen eller påskdagen. Riset skulle dock vara brutet på långfredagen.

Inkognito
Jag mötte i ett vimmel utan gräns
hans blick och såg att blicken var en väns.
Den sade: "Jag förstår. Men låtsas du
som inget skett! Jag får ej dröja nu."

Jag ville tacka för att jag fick tröst,
men teg och gömde orden i mitt bröst.
Han fördes bort. Jag visste vem han var.
På marken släpade det kors han bar.

Hjalmar Gullberg