Tjugondedag Knut
"Knut kör julen ut...."

I almanackor från 1600-talet och tidigare bär den 7 januari namnet Knut. De tolv juldagarna var slut i och med Trettondedagen den 6 januari. Påföljande dag markerade helgens avslutning."Knut kör julen ut". Det finns ett annat namn på den dagen, ett gammalt fantasiväckande namn:"farängladagen".Det skulle betyda att när julen är slut, så far julänglarna tillbaka till himlen.

Namnet Knut finner vi numera den 13 januari. Det kan tänkas vara flera orsaker till att hans dag har flyttats. Tiden för julfirandet utsträcktes med en vecka, kanske därför att Trettondedagen betraktades som en så stor helgdag att den skulle ha ett efterfirande i åtta dagar, högtidsdagens "oktav". Om Knut fortfarande skulle beteckna slutet på julhelgen, fann man det riktigare att flytta hans namn till den13 januari, "Tjugondag Knut".

Knut var en dansk kungaättling som blev mördad av sin kusin Magnus i en fejd om den danska kungatronen den 7 januari 1131. Dådet väckte oerhörd uppmärksamhet i Danmark för folket älskade Knut. Magnus och hans far dödades och Knuts son Valdemar blev istället kung, fast han var minderårig. Det var han som senare hos Påven utverkade så att hans far blev helgonförklarad år 1169. Hans dag i almanackan var hans dödsdag den 7 januari, men den flyttades alltså i Sverige till den 13 januari.

Tjugondag Knut dansas julen ut, man sa också "Slut på julen och slut på ljusen, och slut på brännvin i alla krusen." I olika landsändar fanns det olika traditioner förknippade med Knuts-firande. I södra Sverige gjordes en Knutsgubbe, en docka av halm lika stor som en människa. Den kläddes med slitna kläder, hatt och skor och ställdes sedan i smyg utanför dörren hos grannen. Gubben var försedd med en lapp "Knutspass"med en vers som ibland kunde vara nog så förolämpande. Det gällde att inte bli sedd när man placerade ut gubben, annars kunde man få styk eller tvingas klä sig i gubbens kläder. I annat fall försågs gubben med en ny vers och bars från gård till gård.

På andra håll klädde flickorna ut sig till pojkar med sotade mustacher och pojkarna stoppade upp sig och klädde ut sig till flickor. På vissa ställen i Uppland har man till och med utvecklat seden till en riktig karneval på Tjugondag Knut.

Nu förtiden är väl Tjugondag Knut framför allt barnens högtid, då man har julgrans- plundring och leker, dansar och äter godis. Sen kastar man ut julgranen om den fortfarande finns kvar förstås.

Efter Tjugondag Knut börjar vardagen. I det gamla bondesamhället innebar julen en vila från det hårda slitet och var den enda tid på året då man fick äta rikligt med god och färsk mat. I vår tid är inte omställningen från vardag till fest lika stor. Vi behöver inte vänta till nästa jul för att det ska bli fest - men nog börjar man längta efter jul även idag när man kommer en bit in i mörka december.